Pensioner och rehabilitering
Apotekens Pensionskassa ger dig trygghet under livets stora förändringar.Information om de olika pensionsslagen
Pensionsförmåner som Apotekens Pensionskassa betalar ut enligt arbetspensionslagarna
Ålderspension
Ålderspension är pension som du har tjänat in genom arbete under din tid i arbetslivet. För att gå i pension fyller du i en pensionsansökan efter att du har uppnått din lagstadgade pensionsålder.
PARTIELL förtida ålderspension
Beloppet för förtida pension är 25 eller 50 procent av den pension som tjänats in fram till slutet av föregående år.
Invalidpension
Du kan få invalidpension eller rehabiliteringsstöd om din arbetsförmåga är betydligt nedsatt och du inte har uppnått din lägsta pensionsålder.
Familjepension
Om en försäkrad som är gift, i ett samboförhållande eller förälder avlider tryggas den efterlevande makens/makans respektive barnens utkomst genom familjepension.
Ålderspension
När kan jag gå i pension?
Du kan välja att gå i pension tidigast i början av följande månad efter att du har uppnått din lägsta pensionsålder, som bestäms utifrån ditt födelseår. När du går i pension måste din anställning upphöra. Du behöver inte avsluta din företagarverksamhet när du går i pension. I tabellen nedan kan du se de lägsta pensionsåldrarna för ditt födelseår. Den lägsta pensionsåldern höjs med tre månader för varje födelseår tills den uppgår till 65 år. Därefter kommer pensionsåldern att kopplas till den förväntade livslängden. Från och med 2030 kommer åldersgränsen att höjas med högst två månader varje år.
Livslängdskoefficient
Pensionsbeloppen anpassas till förändringar i livslängd med en livslängdskoefficient.
Om du går i pension efter din lägsta pensionsålder påförs en uppskovsförhöjning till din pension. Förhöjningen är 0,4 procent för varje månad som du skjuter upp pensionen. Om du fortsätter att förvärvsarbeta vid sidan av ålderspensionen tjänar du in mer pension. Det är dock frivilligt att försäkra företagarverksamhet som bedrivs vid sidan av pensionen.
I synnerhet om du överväger att ta ut ålderspension när du fortfarande bedriver företagsverksamhet, bör du reda ut hur detta kommer att påverka beskattningen. Observera att om din FöPL-försäkring upphör, kan du inte heller längre dra av FöPL-försäkringsavgifter i beskattningen.
Födelseår och lägst pensionsålder:
1955 -> 63 år 3 mån. | 1959 -> 64 år 3 mån. |
1956 -> 63 år 6 mån. | 1960 -> 64 år 6 mån. |
1957 -> 63 år 9 mån. | 1961 -> 64 år 9 mån. |
1958 -> 64 år | 1962–1964 -> 65 år |
Partiell förtida ålderspension
När kan jag ta ut pension i förtid?
Du kan börja ta ut partiell förtida ålderspension när du har fyllt 61 år. För personer som är födda 1964 höjs åldersgränsen till 62 år. För personer som är födda efter 1964 höjs åldersgränsen med högst två månader per år på samma sätt som den lägsta pensionsåldern. Åldersgränsen för partiell förtida ålderspension kommer därmed att vara tre år under den lägsta pensionsåldern.
Du kan arbeta medan du tar ut partiell ålderspension utan några begränsningar. Som företagare måste du pensionsförsäkra företagsverksamheten som vanligt, om du fortsätter verksamheten.
Innan du ansöker om partiell ålderspension bör du ta reda på hur det kommer att påverka beskattningen.
Hur mycket får jag i pension?
Pensionsbeloppet är 25 eller 50 procent av den pension som tjänats in fram till slutet av föregående år. Om du börjar med att ta ut 25 procent av pensionen, kan du senare välja att ta ut 25 procent igen. Om du börjar med att ta ut 50 procent är det inte möjligt att senare ändra andelen till 25 procent. Förtida ålderspension leder till en permanent förtidsminskning av pensionsbeloppet. Minskningen är 0,4 procent för varje månad som du tar ut partiell pension före din egentliga pensionsålder. På motsvarande sätt påförs en uppskovsförhöjning på 0,4 procent för varje månad som du skjuter upp pensionen efter din lägsta pensionsålder. Du kan få uppskovsförhöjning ända tills du uppnår din högsta pensionsålder.
Invalidpension
Stöd vid nedsatt arbetsförmåga
Du kan få invalidpension eller rehabiliteringsstöd om din arbetsförmåga är betydligt nedsatt och du inte har uppnått pensionsålder ännu. Rehabiliteringsstöd beviljas för viss tid när återställning av arbetsförmågan är sannolik enligt bedömningen i rehabiliterings- och vårdplanen. Invalidpension beviljas tills vidare.
Du beviljas fullt rehabiliteringsstöd eller full invalidpension om din arbetsförmåga är nedsatt med minst 3/5. Om din arbetsförmåga är nedsatt med minst 2/5 beviljas du partiellt rehabiliteringsstöd eller delinvalidpension. Arbetsoförmågan ska pågå oavbrutet i minst ett år.
Ansökan om stöd
Ansökan om invalidpension och rehabiliteringsstöd är kopplad till sjukförsäkringens dagpenning. Om din arbetsoförmåga bedöms fortgå efter att primärtiden för sjukdagpenningen från Folkpensionsanstalten har utgått, kan du ansöka om invalidpension. Om du inte ansöker om sjukdagpenning alls, kan du ansöka om pension eller rehabiliteringsstöd direkt.
Du kan ansöka om ett förhandsbeslut om rätt till delinvalidpension. I din ansökan om invalidpension ska du alltid bifoga ett B-utlåtande från en läkare. När vi behandlar ditt ärende gör vi alltid först en bedömning av din rätt till yrkesinriktad rehabilitering. Om du har rätt till yrkesinriktad rehabilitering får du ett förhandsbeslut om det.
Familjepension
Pension till efterlevande och barn
Familjepension beviljas till efterlevande make eller maka samt barn om vissa villkor uppfylls. Om en försäkrad som är gift eller förälder avlider, tryggas den efterlevande makens/makans respektive barnens utkomst genom familjepension.
Vem kan få barnpension?
- Ett barn som är yngre än 20 år har rätt till barnpension efter sina föräldrar. Efter att barnet har fyllt 18 år betalas barnpensionen alltid till barnets eget konto.
- Ett barn har också rätt till barnpension efter sin styvfar eller -mor, om barnet bodde i samma hushåll som styvföräldern och en av barnets föräldrar var gift eller i registrerat partnerskap med den avlidna styvföräldern.
Vem kan få efterlevandepension?
Efterlevandepension kan beviljas till efterlevande make, maka, sambo eller registrerad partner.
Om du är efterlevande make, maka eller registrerad partner kan du få efterlevandepension om äktenskapet eller partnerskapet ingicks innan den avlidna parten hade fyllt 65 år och du har ett gemensamt barn med din avlidna make, maka eller partner.
Om ni inte hade ett gemensamt barn kan du ändå få efterlevandepension om äktenskapet eller partnerskapet ingicks innan du fyllde 50 år och innan din make, maka eller partner fyllde 65 år och om äktenskapet eller partnerskapet varade i minst 5 år och du hade fyllt 50 år eller hade fått invalidpension i minst 3 år då din make, maka eller partner avled.
Om du är efterlevande sambo kan du få efterlevandepension om du har ett gemensamt minderårigt barn med din avlidna sambo, ni hade bott i samma hushåll oavbrutet i minst fem år och ni flyttade ihop till samma hushåll innan din sambo hade fyllt 65 år.
Om du är tidigare make eller maka kan du också vara berättigad till efterlevandepension om den avlidna hade en av myndigheter fastställd skyldighet att betala fortlöpande underhållsbidrag till dig och om övriga villkor för rätt till efterlevandepension är uppfyllda.
Tilläggspension för farmaceutisk personal
Överföring av ansvar och hantering av förmånsbestämda oregistrerade tilläggspensioner till Mandatum Life
Hanteringen av och ansvaret för samtliga oregistrerade tilläggspensioner överfördes till Mandatum Life 1.10.2010. Mandatum Life står för beslut och utbetalning av dessa tilläggspensioner. Mandatum Life meddelar de personer som är berättigade till sådana tilläggspensioner personligen om deras pensioner.
Mer information om oregistrerade tilläggspensioner finns på www.mandatumlife.fi eller 010 516 7925 pensionstjänster.
Registrerade tilläggspensioner behandlas fortfarande av Apotekens Pensionskassa.
Förmånsbestämd tilläggspension fram till 31.12.2009
Farmaceutisk personal hade ett arrangemang med registrerad tilläggspension som gällde 1975–2000. Tilläggspensionen garanterade 60 procents totalpension vid en sänkt pensionsålder på 63 år om apotekstjänsten hade varat i minst 30 år när pensionen togs ut. Den sänkta pensionsåldern ledde till ökad intjäning av lagstadgad grundpension, och de intjänade pensionerna är mer än 10 procent högre än de hade varit utan tilläggspensionsarrangemang. Registrerad tilläggspension är en del av det lagstadgade pensionsskyddet, och dessa tilläggspensioner betalas ut i samband med övriga lagstadgade pensioner.
Det registrerade tilläggspensionsarrangemanget hade fram till slutet av 1998 en karenstid på 5 år. Apotekstjänsten behövde alltså ha varat i minst 5 år för att omfattas av det registrerade tilläggspensionsarrangemanget. Om dessa 5 år innefattade arbete som farmaceutisk personal, intjänades därtill oregistrerad tilläggspension för detta arbete.
Det registrerade tilläggspensionsarrangemanget upphörde i slutet av 2000, och från och med början av 2001 intjänades tilläggspensioner i enlighet med det oregistrerade tilläggspensionsarrangemanget.
Tilläggspensionen garanterade fortfarande 60 procents totalpension liksom tidigare. Detta oregistrerade tilläggspensionsarrangemang ger en ålderspension som motsvarar minst pensionstagarens egna avgiftsandelar.
Intjäning av pension i Pensionskassans förmånsbestämda oregistrerade tilläggspensionsskydd upphörde för alla som ingick i arrangemanget 31.12.2009, då ansvar och hantering av pensionerna överlämnades till Mandatum Life.
Avgiftsbestämd tilläggspension från och med 1.1.2010
Finlands Farmaciförbund och Finlands Apotekareförbund har kommit överens om en avgiftsbestämd tilläggspensionsförsäkring. Tilläggspensionsförsäkringen omfattar farmaceutisk personal i samtliga apotek som ingår i Finlands Apotekareförbund. För att omfattas av tilläggspensionsförsäkringen måste man ha avlagt antingen farmaceut- eller provisorsexamen. Sedan början av 2010 är tilläggspensionen avgiftsbestämd och sköts av Mandatum Life.
Mer information om tilläggspensionsarrangemang finns på förbundens webbplatser (på finska), Lisäeläkejärjestely – Farmasialiitto och Finlands Apotekareförbunds Salkku-tjänst.
Ansök om pension
Alla pensionsansökningar görs skriftligen. Du kan ansöka om både arbets- och folkpension med en och samma ansökan. Om din arbetspension är under ca 1 600 euro i månaden om du är ensamboende eller under ca 1 434 euro i månaden om du är gift eller i ett samboförhållande, bör du också ansöka om folkpension. Ansökan bör göras cirka två månader innan du går i pension.